Hälsovägledning - från ord och tanke till handling

Kapitel 1 - En återblick med framåtanda

Första kapitlet inleds med en kort historisk tillbakablick kopplad till hälsa och hälsovägledning. Den historiska tillbakablicken ger oss en förståelse för de livsstilsmässiga och pedagogiska arv vi bär på. Detta kan bjuda till eftertanke över hur dagens hälsolitteratur framställs och hur hälsofrämjande arbete bedrivs. Utifrån denna plattform diskuteras hälsovägledning som profession. Även om yrket som hälsovägledare inte är etablerat idag finns det många yrkeskategorier som arbetar med hälsovägledning. Några exempel på detta tas upp. Slutligen ges möjlighet att diskutera och analysera de personliga egenskaperna som ligger till grund för en hälsovägledares arbetskrav. Återblicken avslutas på så sätt med en strävan att se framåt där utvecklingen av hälsovägledning i redan befintliga yrken kan ske och även möjligheten för en helt ny profession - hälsovägledare - kan växa fram.

Kapitel 2 - Hälsa

I kapitel två ges en definition av hälsobegreppet och en kortfattad beskrivning av några av västvärldens folkhälsoproblem övervikt, rökning, alkohol och en något bredare beskrivning av fysisk inaktivitet. Eftersom stress och utbrändhet är det folkhälsoproblem som ökat mest under början av 2000-talet beskrivs det utförligare i ett eget kapitel tillsammans med övningar i att tillämpa de hälsopedagogiska verktyg som presenteras senare i boken. Dessutom ges en översiktlig beskrivning av prevention och promotion. Avslutningsvis diskuteras framgångsfaktorer för ett lyckat hälsoprojekt.

Kapitel 3 - Hälsopedagogik

Detta kapitel försöker besvara några frågor som kan vara av betydelse för en hälsovägledare. Diskussionen för oss från en patriarkalisk till en demokratisk syn på hälsopedagogik som mynnar ut i tankar om empowerment. Empowermentmodeller innehåller ställningsstaganden om förhållningssätt i maktfrågan, vilka berör hälsovägledaren och de människor hon möter. Modellen beskriver även det synsätt som ligger till grund för de hälsopedagogiska verktygen. Teorier om våra värderingar, våra attityder och vår förmåga till förändring ger en ökad förståelse för människans komplexitet och bildar därmed en grund för hälsoarbete. Värderingar och attityder går inte att se, men de formar vår livsstil och synliggörs genom vårt beteende. Hur dessa osynliga och synliga komponenter påverkar oss som människor och hälsovägledare diskuteras.

Kapitel 4 - Hälsopedagogiska verktyg

En hälsovägledare kan behöva många verktyg för att underlätta och stödja en beteendeförändring. I detta kapitel presenteras hur några sådana verktyg kan vara till stöd vid beteendeförändringsarbetet. De hälsopedagogiska verktygen beskrivs och vi ger exempel på hur de kan omsättas i praktiken. De fallbeskrivningar som används är tagna direkt ur verkligheten. Varje avsnitt avslutas med tillämpningar för det aktuella verktyget. Dessa tillämpningar är tänkta som ytterligare en hjälp för vägledaren att ta steget från teori till praktisk hälsovägledning.

Vägledande samtal

En av de mest grundläggande förutsättningarna för hälsovägledning är samtalet. Här diskuteras det goda vägledande samtalet med utgångspunkt i de värderingar och attityder som har betydelse för samtalet. Kommunikation som sker i samspel mellan människor har en viss struktur och ett ramverk för samtalet detta presenteras. Begrepp som den skicklige frågaren och den aktiva lyssnaren teoretiseras med tillhörande praktiska övningar. Även samtalspedagogiska modellervärderingar som transteoretiska modellen och Sokrates samtalsmetodik beskrivs. Slutligen kopplas det vägledande samtalet till mötet vid hälsotester och vid utformning av hälsoplaner.

Motivationsanalys

I det här avsnittet kommer en beskrivning av hur en analys av motivation och ett strukturerat arbete med visioner, mål och åtgärder kan vara till hjälp i beteendeförändringsarbetet. Termen ”motivation” kommer ur det latinska ordet ”movere”, som betyder att sätta i rörelse. Motivationen är drivkraften för mänskligt handlande.

Mental träning

En individs inre processer är mycket viktiga när det gäller att göra en beteendeförändring. Mental träning är en systematisk träningsmetod som använder sig av tankar, känslor samt inre bilder och vars mål är att förbättra hälsan och öka prestationsförmågan. Mental träning har under många år varit en viktig del i elitidrottens satsning för bättre prestationer, men metoden har även fått en större spridning till företagsvärlden, skolan och hälso- och sjukvården. I det här avsnittet ges en bakgrund till vad mental träning är och den viktiga grundträningen i form av avspänning beskrivs. En översikt över självbilds- och målbildsträning ges och exempel på hur de kan användas som verktyg i hälsosamma beteendeförändringar. Några praktiska tips om hur man tränar mentalt avslutar kapitlet.

Problembaserat lärande

Vägledning kan ske både individuellt och i grupp. Problembaserat lärande, som förkortas PBL, är en inlärningsmetod samtidigt som det kan vara ett effektivt hälsopedagogiskt verktyg i grupparbete. Bakgrunden till PBL och de sju stegen i PBL processen presenteras och den alternativa PBL ellipsen beskrivs med tillhörande övningar. Genom en beskrivning av kursen Insikten ges några praktiskt värdefulla tankar och idéer om PBL som verktyg i vägledande arbete.

Presentationsteknik

Att undervisa och informera människor med avsikten att få dem att sätta igång eller vidmakthålla en hälsosam beteendeförändring är en vanlig metod inom både hälso- och sjukvården och friskvårdsbranschen. Ökade kunskaper kan leda till att vi gör beteendeförändringar men alla livsstilsproblem kan inte informeras bort. De flesta människor känner till att rökning är hälsovådligt, men en del röker i alla fall. I det här avsnittet ges en beskrivning av hur man genom att använda sig av den klassiska retoriken kan skärpa och förtydliga sitt budskap och därigenom nå målet med presentationen, det vill säga en önskvärd beteendeförändring.

Kapitel 5 - Stress och stresshantering

Stress är idag ett av våra stora folkhälsoproblem. Det leder till ett sänkt välbefinnande, lägre effektivitet, ökat mänskligt lidande, sänkt livskvalitet samt en ökad konsumtion av hälso- och sjukvård. Vi har i tidigare kapitel beskrivit flera andra folkhälsoproblem, men har valt att ge fenomenet stress ett extra stort utrymme. I det här kapitlet definieras begreppet stress och en sammanställning ges av vilka konsekvenser som stress kan ha för vår hälsa, prestationsförmåga och kommunikationsförmåga. Vi ger en kort sammanfattning av hur stress kan mätas och ger ett flertal exempel på hur stress kan hanteras på framförallt individ- och gruppnivå.

Kapitel 6 - Ett framtidsscenario

Boken avslutas med några reflektioner utifrån vår praktiska verksamhet som hälsovägledare samt en presentation av hälsovägledarens tio ledord.

I korthet

Boken riktar sig till olika yrkeskategorier som vägleder till hälsa, såsom arbetsledare, lärare, sjukgymnaster, sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter eller andra yrken där vägledning till hälsa ingår i det dagliga arbetet.

Du kan lära dig bla..
• Hur går det till när människor gör hälsosamma beteendeförändringar?
• Hur kan man underlätta en hälsosam beteendeförändring?
• Vilka hälsopedagogiska verktyg kan bidra till en hälsosam beteendeförändring?

• Vad empowerment är och hur kan det användas i praktisk hälsovägledning?
• Vad är skillnaden mellan prevention och promotion?
• Vilka våra vanligaste folkhälsoproblem är och vad kan vi göra åt dem?
• Hur kan man öka människors motivation till hälsosamma beteenden?
• Vilka sätt vi kan förbättra informationen runt hälsa och på så vis öka människors vilja till förändring?

• Hur stress påverkar oss och vad kan vi göra åt det?
• Hur påverkar våra egna värderingar vårt arbete med andra människor och hur kan vi förändra vårt synsätt för att bli bättre hälsovägledare?

Bokens innehåll syftar till att överbrygga avståndet mellan teoretiska modeller och idéer om hälsosamma beteendeförändringar till konkret hälsoarbete.

Om Författarna:

Catrine Kostenius är universitetsadjunkt och doktorand på Luleå Tekniska Universitet och har tjugo års erfarenhet av utbildning inom friskvård och stresshantering. Hon har specialiserat sig på hälsopedagogik, stresshantering, fysisk aktivitet och barns hälsa.

Anna-Karin Lindqvist är fd elitsimmare och sjukgymnast för Svenska simlandslaget och det svenska olympiska laget. Hon är universitetsadjunkt på Luleå Tekniska Universitet och har tjugo års erfarenhet av utbildning inom mental träning, stresshantering och hälsopromotion.

Catrine och Anna-Karin har tillsammans utvecklat en tvåårig kvalificerad yrkesutbildning med inriktning mot hälsovägledning.