Fakta om stress

Stress är idag ett av våra stora folkhälsoproblem. Det leder till sänkt välbefinnande, lägre effektivitet, ökat mänskligt lidande, sänkt livskvalitet, samt ökad konsumtion av hälso- och sjukvård.

Den moderna människan har funnits i drygt 35 000 år i Europa. Under den tiden har vår arvsmassa inte förändrats. De mänskliga livsvillkoren har genomgått stora och omvälvande förändringar sedan jägar- och samlarsamhällets tid.

Tänk bara på den tekniska utvecklingen under 1900-talet. Men det finns gränser för vad vår biologi tål, och allt fler nutidsmänniskor har närmat sig eller överskridit de gränserna. Aldrig förr har så många utsatts för så talrika förändringar under så kort tid som nu, och det gäller inte minst i vårt svenska samhälle.

Vi kan med fog säga att vår biologi befinner sig på kollisionskurs med de snabba förändringarna i vår omgivning!

Vår hjärna mår bra av en ganska hög grad av ordning, kontroll och förutsägbarhet. Hjärnan är också beroende av regelbunden vila. De täta och snabba förändringar som nutidens människor utsätts för minskar möjligheterna till ordning, kontroll och förutsägbarhet.

Stress och stressorer

Stress är en kroppslig reaktion som uppkommer när det råder en obalans mellan de resurser vi har och de påfrestningar vi utsätts för. Man kan säga att "skon inte passar foten."

När kraven är i harmoni med vår förmåga är stressreaktionen en nyttig kraft och vi känner inte av den. Då höjs i stället ambitionsnivån samtidigt som vi behåller vårt välbefinnande. Vi bör således lära oss var gränsen för vår personliga stresstolerans går.

Det som ger upphov till våra stressreaktioner kallas stressorer. De olika stressorerna förstärker dessutom varandra så att ett plus ett inte blir två utan fyra eller fem.

Denna förstärkningseffekt har blivit ett kännetecken för vårt moderna samhälle, eftersom så många faktorer påverkar och stressar oss samtidigt.

Kvinnor och stress

De grupper som drabbas hårdast av stress är kvinnor och barn. Omkring två tredjedelar av både lång- och korttidssjukskrivna är kvinnor, och belastningen i kvinnors liv har ökat mer än för män.

Det finns en rad faktorer som har bidragit till kvinnors utsatthet och höga sjuktal. Bland annat arbetar kvinnor i genomsnitt tio till tjugo timmar mer per vecka i hemmet än män.

Parallellt med den ökade arbetsbelastningen har utrymmet för gemenskap och mänsklig kontakt minskat på många arbetsplatser. Det gör att risken för relationsstress och konflikter är större - något som kvinnor är mer känsliga för än män.

Barn och stress

Den mest oroande trenden är den ökade stressjukligheten bland barn.

Mer än hälften av barnen i trettonårsåldern har åderförkalknings- förändringar i sina blodkärl. Så kallad åldersdiabetes upptäcks hos barn i allt lägre åldrar.

Övervikt och fetma hos barn ökar, liksom psykosomatiska besvär som magsmärtor och huvudvärk. Framför allt visar sig barns ökade stress som störningar i beteendet, till exempel aggressivitet, koncentrations- och inlärningssvårigheter, och i form av ångest och depression.

Bristen på återhämtning

Huvudproblemet för såväl man, kvinna som barn är den sammantagna och ständiga belastning som uppgifter och intryck under den vakna tiden på dygnet utgör.

Problemet förvärras av brist på regelbunden återhämtning, vila och framför allt sömn. Lite tillspetsat kan man säga att det är bristen på vila och återhämtning som är problemet - INTE stressen.

Det krävs att åtgärder vidtas på individ- organisations-, företags-, och samhällsnivå för att förebygga och minska de negativa effekterna av stress. Om du har andra frågor var vänlig ta kontakt via kontaktformuläret.